Sunkig natt

Då var det förkylt igen. Suck.

När Lilla M inte mår bra - då gör ingen annan det heller. Känns igen? Tyvärr tar han det som en riktig karl...

Han vaknade precis när jag hade gått och lagt mig och illtjöt i en halvtimme. Skriktiden kanske hade kunnat kortas om jag struntat i felsökning (klämde blöjan? Nej. Feber? Nej. Tand på gång? Inte vad jag kunde se). Till slut gav jag upp och gav honom en alvedon, men gastandet fortsatte. Efter en lång stund av vankande lugnade han ner sig men vaknade varje gång som jag la ner honom. Som mest sov han 35 minuter i sträck. Och sakta men säkert trädde förkylningssymptomen fram, rinnig näsa, dålig andedräkt. Till slut framåt halv 6 på morgonen somnade han i alla fall hyggligt gott.

Vid 7 klev jag upp. Och tackar högre makter för dyrt smink och kvadruppla expressos.