onsdag 20 februari 2008

Med facit i hand: Graviditeten

Innan jag blev gravid hade jag en massa föreställningar om hur det skulle vara, baserat på det som jag hade läst och hört. Jag skulle minsann inte bli en sån som slutade träna, åt för åtta och vaggade fram. Inte jag inte. Hur blev det då? Det sammanfattar jag idag:

Jasmin hade läst/hört/trott: Man kan känna sig tröttare de första tre månaderna, sen känner man sig piggare än någonsin i tre månader, den sista trimestern kan vara lite tung.

Jasmins verklighet: Jag var i koma de första tre månaderna. Sen var jag "tröttare" resten av graviditeten. Jag har fortfarande, nästan ett år efter förlossningen, inte upplevt "piggare än någonsin" eller knappt ens pigg. Det är nog ett påhittat begrepp. Så måste det vara.

Jasmin hade läst/hört/trott: Man ska ständigt ha en spypåse nära till hands för man kan inte räkna med att få behålla ngn mat de första tre månderna.

Jasmins verklighet: Jag mådde inte illa överhuvudtaget. Inte det minsta lilla.

Jasmin hade läst/hört/trott: Det jobbiga som alla pratar om är nog för att man blir tyngre, pga magen.

Jasmins verklighet: Det var MYCKET mer som var jobbigt, framförallt foglossning. Sen var det tungt inte så mycket pga magen men att jag blev lättare andfådd, samlade vatten, och var dyngtrött HELA tiden. Och så tappade jag saker hela tiden och var tvungen att böja mig ner efter dem, bara för att tappa dem igen.

Jasmin hade läst/hört/trott: Man behöver INTE äta för två, finns alltså ingen anledning att trycka i sig massor av mat.

Jasmins verklighet: Man kanske inte behöver äta för två, men under 9 månader fick jag inte uppleva någon skön mättnadskänsla, hur mycket jag än tryckte i mig. Resultatet blev +24 kilo… varav ca 10 INTE "försvann" med hjälp av amning, vagnpromenader etc. (jag jobbar fortfarande på det)

Jasmin hade läst/hört/trott: Framåt slutet av graviditeten KAN man inte äta stora mängder för bebisen trycker ihop magsäcken

Jasmins verklighet: Jag kunde äta hur mycket som helst. Och gjorde det (se ovan)

Jasmin hade läst/hört/trott: Man får en massa spännande cravings!

Jasmins verklighet: Tja, spännande vet jag inte. Gurka har aldrig smakat så gott som när jag var gravid. Ett tag ville jag ha mycket mjölkprodukter, men det gick över. Jag hade svårt för ägg och kunde inte dricka ens en droppe kaffe

Jasmin hade läst/hört/trott: Kroppen signalerar vad den behöver och vad som inte är bra

Jasmins verklighet: Jag ville ju inte ha ägg eller kaffe, trots att jag älskar detta i vanliga fall. Men kroppen sa att den "behövde" bullar, choklad, milkshakes vilket jag idag kan ifrågasätta om det verkligen stämde

Jasmin hade läst/hört/trott: Man får en näsa som kan mäta sig med en blodhund.

Jasmins verklighet: Ja! Vilket för det mesta var en belastning, särskilt vid besök på offentliga toaletter etc. Men om jag någonsin ska utbilda mig till sommellier så borde jag göra det i samband med graviditet – jag kunde verkligen känna lukten av alla möjliga spännande komponenter i vin och champagne – jag var såååå ledsen att jag inte kunde dricka! Numer är vin bara vin igen.

Jasmin hade läst/hört/trott: På slutet av graviditeten vaknar man 3-4 ggr per natt för att kissa.

Jasmins verklighet: Jag hade tur, behövde bara vakna i snitt en gång per natt för detta ändamål. Dock var det svårt att somna om pga foglossningen.

Jasmin hade läst/hört/trott: När det är dags för förlossning så ”vet” kvinnan.

Jasmins verklighet: Ja, för mig var det ingen tvekan då det började med vattenavgång och sen värkar mycket snart efter. Och jag slapp falsklarm innan, hade sammandragningar men det var bara att magen blev hård, det gjorde inte alls ont.


Där ser ni. Jag slutade träna, åt som en häst och lade på massor av hull. Och vaggade (inte så mycket, men i alla fall) pga foglossning. Jag kommer nog aldrig att kunna lita på mig själv igen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Haha, det finns nog inget som folk har så mycket bestäda åsikter om som allt vad det gäller barn. Graviditet, förlossning, uppfostran - man vet så väldigt mycket innan man varit där själv och då ändrar man abrupt åsikt *skrattar*

Jag gick upp 30 kg tror jag (slutade faktiskt väga mig mot slutet). Jag åt inte för två, jag åt för fyra ;-)

MissyElliot sa...

Hej!

Kul att du hälsade på hemma hos mig. Har nu suttit och kollat av din blogg. Läste din förlossningsberättelse. Min stora lilla kille är också född med kejsarsnitt. Blev precis som du snuvad liksom på målsnöret. Men jag fick revansch med Minimannen. Hoppas att du också får revansch en dag....
:-)