Eftersom vi önskar oss ett syskon till Lilla M har jag ju varit särskilt uppmärksam på mig själv denna cykel. Eller, jag har nog varit det hela tiden sedan jag fick min mens tillbaks men denna gång skulle vi ju pricka ÄL, inte undvika!
Och jag har ju känt av ÄL så tydligt flera månader i sträck. Utan tvekan. Men denna månad ska naturligtvis vara annorlunda. Först kommer mensen en hel vecka för tidigt. En vecka senare känner jag misstänkta dragningar runt äggledarna, men de går över utan att jag har ÄL-sekret. Passar dock på att ha en mysig stund med maken.
Sen har jag väntat på "den riktiga" ÄL som borde ha varit i helgen. Har inte märkt något. Alls. Idag har jag känt någon svag dragning men inget som egentligen räknas. Men imorgon, då måste det väl ändå bli ÄL? Jag blir galen på det här!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det där är hopplöst!
När man tror sig ha koll på läget ändras det. Var samma sak med mig när vi skulle ordna till nummer två.
Håller tummarna...
Det där låter inte helt lätt! Jag håller tumamrna för att ni lyckas pricka in rätt tillfälle snart. Vad spännande :-). Kram!
Skicka en kommentar