Äntligen långhelg, ekorrhjulet stannar upp för en sekund och jag kan andas. Tänka. I alla fall emellanåt, det blir mycket Lilla M-tid också.
I vanliga fall börjar morgonen mellan 0600-0700 med att Lilla M anser sig ha sovit klart. Oftast är han ju ändå trött och morgonpasset brukar kantas av gnäll vid minsta motgång. Till motgångar räknas sånt som att mamma inte blir klar med gröten tillräckligt fort, eller att mamma sätter ner honom på golvet en kort stund för att kunna göra i ordning gröten fortare, man ska ju helst bli buren!
Sen brukar jag rusa genom duschen direkt till jobbet, och trots stress och skyndande är jag ofta bland de sista som kommer in. Men det bekommer mig inte, jag är effektiv väl på plats. Vilket leder till att jag är dödstrött på kvällen när jag snubblar hem till en jublande M som vill vara i famnen och få gröt (igen helst samtidigt) och sen läggas med massor av sagor och sång. Först runt 8 kan jag sätta mig ner, uthungrad, till en fantastisk hemlagad middag som mannnen fixat.
Och en dag som igår började ögonlocken glida igen redan runt halv 10, det blir inte mycket tid att hinna fixa allt det där andra som ska fixas. Det görs en annan dag. Kanske idag? Eller en annan dag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja, det här är en period när man liksom bara rusar genom livet. Mest glad över att allt går ihop!
Det är ljuvligt skönt med långhelg. Bara vara och mysa och träffa släkt och vänner ganska avslappnat ska vi också göra. Det hinner man ju verkligen inte med annars.
Åh, hoppas du får lite tid för dig själv ibland trots att det är underbart att vara med barnen... Du får ju i alla fall middagen serverad av någon annan ibland och det är ju lyx ;) Händer för sällan hos mig! Glad påsk!
Skicka en kommentar