Alla har inte barnradar?

I samband med att jag blev mamma så knäpptes en bebisradar på inom mig. Jag lägger alltid märke till bebisar och barnvagnar och kommer på mig själv med att försöka lista ut deras ålder.

Flera gånger har jag tänkt att de flesta har denna radar, att det kanske var jag som var konstig förut som utan problem kunde ignorera alla individer som ännu inte nått skolålder.

Men i helgen så kommenterade jag att "oj vad den lille var arg" när vi gick förbi en liten skrikande bebis. Den andra mamman i gruppen nickade instämmande men hon som inte har barn tittade förvirrat: vilken bebis? Och genast fick jag dåligt samvete, jag vill ju inte vara en sån vars samtalsämnen alltid kretsar kring barn och som på något sätt exkluderar de som inte har familj. Jag tror inte att jag brukar vara det, men det är ju farligt lätt att bli hemmablind. För ett par veckor sedan när båda mina pojkar var bortresta och jag åt frukost med en kompis så skulle jag ringa dem och säga god morgon, men fick kommentaren att nu fick jag fasiken skärpa mig, ett par dagar borde jag ju kunna överleva. Jag tyckte då att hon var lite väl hård, men det kanske inte bara var telefonsamtalet hon syftade på?