Alla duktiga människor som ska resa bort med barn är färdigpackade sisådär 2 veckor innan avresa. Barnets kost är planerad in i minsta detalj, och ett hemapotek som skulle få vilken hypokondriker som helst att kippa efter andan av avund är inhandlat.
Jag hade tänkt vara så duktig. Det hade jag verkligen. Men nu är det mindre än en vecka kvar. Inhandlingslista är någorlunda klar (i mitt huvud) men jag har vaknat med ståltrådstrassel i halsen. I mitt förra liv skulle jag ha tryckt några tabletter och rusat ut iallafall. Men M har nog fått samma bacill som jag. Gnällig och vaknat massor av gånger inatt. Eftersom jag tycker att sjuka barn ska vara hemma och ta det lungt, med möjligtvis en kort utflykt för den friska luftens skull om de mår tillräckligt bra så kastas alla mina planer omkull. Idag hade jag planerat en heldag på stan, med pepparkaksbak hemma hos kompis som grädde på moset. Nu blir det möjligtvis en runda förbi mataffären för att fylla på det nödvändigaste, och en hel del te och tv istället.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar