Nu börjar äventyret!

Idag sticker vi. Till värmen.

På vägen dit ska vi mellanlanda 2 ggr, ena stopovern är fem timmar lång. Även utan förseningar blir resan nästan 20 timmar. Vi stannar på lilla ön drygt en vecka, sen vidare till stora ön, också där en vecka. Och så avlsutar vi det hela på fastlandet med en hel del shopping! Det ska bli helt underbart!

Kommer jag åt internet vid tillfälle försöker jag uppdatera bloggen. Men med tanke på att det inte är så mycket trafik här (ännu?) så kanske inte det gör så mycket.

Det är morgon. Ute är det forfarande mörkt, men vårt vardagsrum lyses upp av julstjärnor och ljusstakar. Nu, äntligen, får jag min första förnimmelse av julstämning! Jag njuter lite med en kopp kaffe, det blir enda stunden pä dagen. Min att-göra lista är lång. Men det ska bli såå underbart att komma iväg!!!!

Vi kör varannat-år jul. Vartannat år min familj, vartannat år Ns familj. I år är det Ns familj, de kommer med på resan. Ns familj är lite mindre än min så det är lätt att planera. När det ska firas med min familj är det så många viljor som drar att vi aldrig lyckas organisera oss, särskilt inte för en utlandssemester.

Resfeber?

Nu är det två dagar kvar, sen åker vi.
Mamma och pappa och drygt 8 månaders bebis.
När vi bokade resan låg han snällt och tyst i famnen.
Nu har jag äntiligen insett det uppenbbara: resan kommer att bli ett klätteräventyr som heter duga, med en stor dos krypträning i gången.

Jag undrar vad vi har gett oss in på? Samtidigt så vet jag ju att det löser sig och det värsta som kan hända är att våra stackars medpassagerare skäller ut oss. Och då kan vi nog ge igen om det skulle behövas.

Host, harkel

Kunde ju inte låta bli att gå på glöggfesten igår. Trots ståltråd i halsen. Tur att det var en trevlig fest, för priset var högt, nu hostar jag och får hålla mig till sängen. Hoppas jag blir frisk till på onsdag då vi åker. Och att jag inte smittar lillpojken.

Nu har det börjat

Det blir tydligare för varje dag som går. Lilla M är inte längre en immobil varelse. I soffan eller sängen med mig så försöker han klättra som bara den. Och krypförsöken har börjat resultera i viss ålning. Inte konstigt med tanke på att han är 8 månader, men vi tog ju hem honom från bb igår! Då var vi oroliga att han skulle försvinna i den ENORMA bilbarnstolen. Nu sticker benen ut och vi måste köpa en ny. De söta wäwä-ljuden har blivit öronskärande illskrik när han är missnöjd med tillvaron. De 4 kilona har blivit 8,5. Jag kan fortsätta i evighet, men sammanfattningen är att TROTS att jag är hemma med honom och TROTS att jag noga följer varje andetag han tar,så känns det som om jag inte hinner med i hans utveckling. Och om det känns så nu, hur kommer det då inte kännas när jag börjar jobba?

Varför planera?

Alla duktiga människor som ska resa bort med barn är färdigpackade sisådär 2 veckor innan avresa. Barnets kost är planerad in i minsta detalj, och ett hemapotek som skulle få vilken hypokondriker som helst att kippa efter andan av avund är inhandlat.

Jag hade tänkt vara så duktig. Det hade jag verkligen. Men nu är det mindre än en vecka kvar. Inhandlingslista är någorlunda klar (i mitt huvud) men jag har vaknat med ståltrådstrassel i halsen. I mitt förra liv skulle jag ha tryckt några tabletter och rusat ut iallafall. Men M har nog fått samma bacill som jag. Gnällig och vaknat massor av gånger inatt. Eftersom jag tycker att sjuka barn ska vara hemma och ta det lungt, med möjligtvis en kort utflykt för den friska luftens skull om de mår tillräckligt bra så kastas alla mina planer omkull. Idag hade jag planerat en heldag på stan, med pepparkaksbak hemma hos kompis som grädde på moset. Nu blir det möjligtvis en runda förbi mataffären för att fylla på det nödvändigaste, och en hel del te och tv istället.

Är det Lucia idag?

Sonen sover sött sin förmiddagslur. Han har gnuggat sig i ögonen sedan han vaknade imorse. Varför inte bara förlänga nattsömnen så att mamma också får sova vidare? För även om det står i alla böcker att man ska sova när bebisen sover är det omöjligt för mig på dagarna.

I år åker vi bort över julen. Julstress goodbye! Inte då. Alla ska träffas för att önska god jul innan, vi har inte ända till julafton för att inhandla presenter. Dessutom måste allt gällande M planeras... hans mat, kläder, sov och transportprylar. Undrar om Kungsholmsflytt hjälper till även vid semesterresor?

Men sen, SEN ska jag släppa! Svärmor och Stoltafaster kommer med på en del av resan, lilla M kommer nog att tillbringa en hel del tid med dem!

Och idag är det Lucia. Gör sig påminnt som ett datum i kalendern, har inte fixat lussebullar eller något. Det är ju fortfarande beach 2007 som gäller.

Inlägg 1

Gör ett första inlägg för att se hur detta fungerar. Och för att se hur bloggen kommer att se ut.